Nu har jag gått med i Stormtrupperna

Om man letar efter grönlandsrollar på nätet och speciellt stormrollen så kommer man förr eller senare till Eiichi Itos sida STORM ON. Han är president i Qajaq Japan och har sidan STORM ON för information och inspiration. Det finns flera animeringar om hur man tränar på rollen på STORM ON.

Nu så har vi lite närmare till vattnet och det blir mindre filmtid och mer tid i vattnet för träning. Det blir ganska okomplicerat att gå iväg en timme och träna när man kan byta om i källaren, ta kajaken från garaget och gå 150m till vattnet.

Att lära sig rolla bara genom att titta på youtube är inte lätt eftersom man sällan ser det som händer under vattnet och framförallt inte allt som ska göras med benen och kroppen. Helen Wilson’s DVD eller Cherri och Turner’s DVD förklarar detta väldigt tydligt. Så nu när stormrollen börjar fastna så mailade jag in mitt träningsklipp till Eiichi och blev antagen i stormtrupperna. Som bevis får man ett klistermärke som påminner om att övning ger färdighet. Det stämmer!

Rolla, tryggt eller skrämmande

Innan jag började paddla hade jag stor respekt för vatten och höll mej gärna ovanför ytan. När jag började att intressera mej för grönlandsroll så var jag ju tvungen att blöta ner mig lite. Allt eftersom jag tränat så blev jag mer avslappnad när jag paddlar och jag försöker att rolla lite långsammare (mer vattentid). Jag har fortfarande respekt för vattnet, men inte så att jag tycker det är otäckt. Det är inga problem med wet exit och liknande. Nu har vi flyttat så nära en sjö att jag kan ta min Black Pearl på huvudet och gå 150m till en brygga vid sjön för att bara träna roll, vilket är kul. Normalt så ska man ofta paddla någonstans och så blev det några rollar på slutet. Sjön i sig är inte så spännande, men en tillgång för rollträning.

I veckan tog jag en tur på sjön, paddlade några minuter, svängde, kantade, vände och när jag närmade mej bryggan igen så rollade jag lite åt höger och vänster. Vad härligt och tryggt det känns! Då hör jag ett par grannar ropa ”hur är det!!”

I deras ögon såg det nog ut så här: En ensam paddlade sticker ut i en för liten kajak som knappt flyter. Det verkar gå bra till en början och han svänger lite hit och dit. Sedan paddlar han mot bryggan… och välter åt vänster och åt höger och åt vänster igen. Han sitter inte upprätt många sekunder innan han ramlar i igen. Uppskrämda rusar de ut i mot stranden och ropar för att se hur mycket jag behöver räddas.

Jag ropar att det är OK och att jag tränar på att ”välta”. Jag kan inte förklara allt på 100m håll. När jag sedan går tillbaka med Black Pearl på huvudet klädd i min Tuiliq så passar jag på att ringa på och hälsa på grannarna och berätta att jag är nya grannen och om ”eskimåsväng”. De hade aldrig sett något liknande. Men nu kommer de nog att få vänja sig.

Så förbered inte bara dej på din rollträning, förbered grannarna också 🙂

Med kajak i Misterhult 1-3 aug

Under 2 dygn 1-3 augusti så gjorde Tinna och jag tillsammans med Jörgen och Mia en tur i Misterhults skärgård. Fågelskyddet upphörde 10/7 och kvar är sälskyddet, men så långt ut planerade vi inte att paddla. Detta blev också premiären på lite längre paddling med nya kajaken Reval Midi PE och paddeln från Northern Light paddles. Väderprognosen lovade ganska varmt och upphåll, men en del vind.Vi planerade turen allt eftersom hur det kändes och försökte gå så vindskyddat som möjligt för allas trevnad.

Långtidsparkeringen i Klintemåla är bra och gratis och vi lyckades knipa de två sista platserna inom körbart område. Konstigt nog såg vi knappt några paddlare alls på turen. Det var också förvånansvärt lugnt med båtar och bara lite trångt vid Vippholmarna. Lunchen tog vi strax före Klintemåla så efter packning var det bara att styra iväg. Eftersom vi inte paddlat i dessa vatten innan så hade vi laddat ner trevliga ställen och tältplatser från kajakkartan.

 

Via Skedö, Lindskäret, Stora Ledholmen passerade vi Vippholmarna där många segelbåtar låg för eftermiddagen/kvällen. Efter att ha väntat ut en motorbåt i farleden söder om fyren Mannen så fortsatte vi mot Berktullarna. Den markerade tältplatsen på ”platt häll vid havet” var upptagen så vi tog den större Berktullen. Där var det också lätt(are) att ta sig iland och hitta tältplats på lätt sluttande hällar.

En god middag tillika god solnedgång avslutade kvällen och det kändes skönt att vara ute.

Innan avfärd tackade vi Berktullarnas väktare för en god natt. Vi såg även några snokar på ön. Transportkapell är bra för att hålla ute paddor, myror och andra som snokar.

Andra dagen fortsatte vi mot stora Svinklubben. Denna dag så hade SMHI sagt att det skulle öka i blåst på eftermiddagen så vi planerade att slå en lov norrut, men att ta nattläger så vi med säkerhet kommer hem i tid även med ökad blåst.

Med studs på Idtullen och Huholmen fortsatte vi mot Stora Holmen. Mellan Inre Ledskär och Krokskär fick vi lite öppnare horisont och mer vind. Mellan Krokskär och Nötgårdsö fikade vi i en lugn lagun. Efter fikat paddlade vi norrut mot Stora Vasskäret och Stora Bredskäret. Här rundade vi Tallskär som blev vändpunkten på rundan. Att hänga med på kartan är en utmaning i det låga perspektivet och kräver att man ”bockar av” varje ö man passerar. Vi hade såklart GPS med för spåret och för att då och då bekräfta positionen. På nervägen söderut mot Urholmen testade vi motvinden.Vi åt lunch på ”mini Brändö” norra sida i en helt lugn vik, helt skyddad från vind. Vägen vidare snirklade vi på i lä mellan öarna för att via Idtullen komma till Berktullarna igen för att ta den nya Geocachen ”Lussekatten”. Vi blev 2a på den..

Efter passagen av farleden var tanken att ta natten på Kärsmanholmen, men eftersom vi höll upp mot vinden blev det infarten via Vippholmarna igen.Efter en kort snurr tog vi en ledig klippa på Lilla Vippholmen och fick kvällssol igen! Även om klipporna ser flacka ut så kan landstigning bli spännande på grund av hala klippor i vattenbrynet. Det är lätt att glida ut. Kvällsdoppet är också digitalt, ett halvt steg ut och man glider tills man är doppad. Snabbt och praktiskt. SMHI lovade upphåll, varmt och avtagande vindar till fredagen. Undet natten drog ett åskväder förbi och några droppar regn föll.

 

Fredagen rundade vi Vinö på östra sidan och gick runt Äskskär och Busklubben. Där såg vi också två havsörnar lyfta när vi kom. Kul att få se 🙂

Vi fikade på fastlandet mitt mot Ekholmen. Där fanns lite mindre djur som jobbade på att ta hem kvällsmaten.

 

På utsidan.se pratas det om man ska lämna tältstenar framme eller ej. Vi plockade undan efter oss, men i Grytet har det slarvats.

Några sista snirklingar runt Pannkakeudden och Borholmen så siktade vi Klintemåla igen. Det var skön paddling på de sista semesterdagarna.

 

Spåret i Wikiloc. 42 km blev det paddlat.