Idag så hade andra lagret färg torkat 1 dygn. Inte riktigt stenhårt ännu, men hanterbart. Skäddan monterades och vajern fick lite silikon för att glida lättare. Luckorna säkrades med snöre i öglorna på insidan. Handtag fram och bak gjordes av makramé. Sedan lite gummilina framför och bakom sittbrunnen för att fästa saker i.

Vågen stannade på 19.2kg. Skäddan inklusive fästen väger 1kg av dessa. Klart under en glasfiberkajak, men lite över vad en van byggare bör prestera. Tipsen kan nog vara att klämma ihop ribben bättre så det blir mindre epoxi i springorna. Köpa färdig ribb eller slipa insidan betydligt mer så att spackling med förtjockad epoxi kan undvikas. Jag lade dubbel väv vid låren och bakom sittbrunnen på däckets undersida och det räcker nog med remsor. Skrovets insida var svårt att få luftbubblefritt i de skarpa slagen. Bubblorna kom när jag vände ryggen till och fick lagas och fyllas efteråt.

Anvisningen funkade bra och följer man den så kommer man rätt. Det är sällan stressigt med epoxin, men hoplimning av skrov och däck är lite tidspressat att få ut all epoxi jämt och sedan fästa ihop det jämt.

Tiden har jag inte räknat men det har varit ett avkopplande pyssel och jag har spenderat väldigt lite tid vid TVn i vinter. Så det har egentligen inte tagit någon extra tid…

Klarlackad sits i kolfiber. Den funkar även som skott bakåt.

Det snöar inte, det hällregnar. Insidan är inte målad. Jag tror det blir lättare att förklara hur den är gjord då. Annars var vitt min tanke.

Då så är slipningen avklarad. Det är en kompromiss mellan att lägga på mer epoxi för att jämna ut allt eller att slipa lite och vara sparsam med vikt. Rinnränder av epoxi har jag försökt att ta med sickel dagen efter jag lagt på epoxi och det sista nu med slipning. Även om det har gått länge sedan de stora ytorna härdade så sätter gärna slippapprena igen fort.

Jag började med att rolla på färgen, men övergick till lackpensel eftersom det blev jämnare och täckte bättre. Vid slipning så känns allt slätt å fint, men när färgen kommer på så avslöjas minsta ojämnhet. Jag har sagt från början att detta inte är en möbel utan ett vattenredskap och med tanke på hur min Greenland T ser ut efter närgångna stenar så kommer jag nog inte tänka så länge på glansen på pärlan.. Sittbrunn och packutrymmen låter jag vara som de är (omålade). Jag hade en tanke på vitt eftersom det blir ljust och lätt att hitta i, men behåller det av pedagogiska skäl. Ett lager färg till ska på och sitsen ska klarlackas.